Henrik hade gått på konstskola i Stockholm så nya vindar blåste med full kraft genom vår lilla skara. Vi gjorde serietidningar i Robert Crumb-stil och varje konsert blev en inbjudan till happening och performance. Poesi, rock n roll pastischer, flummiga jam på sitar, cello, fiol och tingel tangel varvades med bekännelser, långa akustiska jam. vi visste verkligen inte vad vi gjorde utan allt var möjligt i en bräcklig trevande undersökning.

Vi blev bekanta med Einar Heckscher, Mera Gartz, Channa Bankier, Bo Anders Persson. Kändes som att vi blivit introducerade i ett hemligt sällskap. Vi gästspelade på Gröna Lunds teatern som Samla Mammas Manna tillfälligt tagit över. Vi åkte till Gotland på äventyrlig turné med hund, Lise gravid och ny trummis Stefan Idemark. Vi spelade gång på gång på lilla puben Magnus Ladulås i Gamla Stan och for längs med kusten på gamla riksvägen mellan Kalmar och Stockholm natt efter natt. Och nästan varenda fängelse i landet besöktes av oss där vi spelade för de mest notoriska brottslingarna vid den tiden. Clark Olofsson, Janne Ohlsson, Stig Wennerström, Svartenbrandt, Bosse Dynamit. Dom gav oss diplom som skulle garantera oss fri lejd från brott men som aldrig gällde.

Vägen var lång, sommaren var het och ljum, strängarna vibrerade och cymbalerna sjöng. Vi upparbetade en nästan intim relation med våra turnébussar. Den första blågrå Ford Transit bussen, Chevrolet Apache med släp, så småningom vår ombyggda Volvo Viking från 1953

Peter Bryngelsson